Längtan om ett syskon!
Förutom att gå ner i vikt jobbar jag på att försöka bli gravid igen med ett syskon till dottern. Att bli gravid med dottern var en tuff resa och inte helt smärtfritt vilket det verkar upprepa sig denna gång. Vi har försökt få ett syskon sedan november förra året utan något större resultat. Min mens har en tendens att försvinna så fort jag tänker att jag ska bli gravid. Min mens kom tillbaka redan några veckor efter att dottern föddes och var då rätt regelbunden fram tills vi bestämde oss för att sluta skydda oss. Den försvann och började istället komma med 70-90 dagar mellanrum, precis som innan dottern föddes.
Innan dottern föddes så bestämde vi att vi inte skulle skydda oss efter förlossningen utan vi ville slippa planera barn. Men så föddes dottern med kejsarsnitt så vi fick rådet att inte bli gravida inom ett år. Därför valde vi att skydda oss de första månaderna, men nu ångrar jag de nästan för nu sitter vi här igen och planerar barn. Nu längtar vi verkligen efter ett litet syskon. Jag har fått pergotime utskrivet för att få mer regelbunden ägglossning vilket jag absolut har fått de 2 gånger jag tagit tabletterna, problemet är bara att jag tror att min slemhinna blir väldigt tunn och att de gör de svårt för ett ägg att fästa. Mensen har varit väldigt sparsam och nästan obefintlig till skillnad för vad den brukar vara. Så därför har jag valt att ta en paus och se hur mensen kommer nu framöver. Förhoppningsvis så kommer den någorlunda regelbundet och kanske att slemhinnan också blir starkare.
Idag är jag på dag 7 och kommer att börja testa med ägglossningsstickor om ca 3-5 dagar så får vi se hur det går denna månad. Fram tills dess kommer jag nog inte att skriva så mycket mer om just de området utan mest fokusera på min viktresa.
